Öppna förskolorna skulle stängas av majoriteten!

I insändare i lokalpressen framställer sig kommunens politiska majoritet som garanter för öppna förskolor i Sundsvalls kommun. Problemet med påståendet är att det inte är helt riktigt.

Så sent som våren 2003 rasade en strid om flera uppskattade verksamheter inom sundsvalls skolväsende. Striden hade orsakats av majoritetens förslag att ta bort öppna förskolan och spara på dygnet runtförskolan.  

I Barn- och utbildningsnämndens protokoll från 25 mars 2003, § 25, kan man bland annat läsa följande:  

Rolf Nordin (s) yrkar bifall till majoritetens budgetförslag med besparingar i följande prioriteringsordning: Öppen förskola tas bort: 2,6 milj kr (som fjärde punkt)  

Dagen efter, den 26 mars i en intervju i Dagbladet, kommenterar nämndens dåvarande ordförande, Leif Nilsson, beslutet: "Helst av allt skulle vi vilja behålla allt, men nu måste vi göra en prioritering"  

Sanningen är alltså att majoriteten i barn- och utbildningsnämnden för bara några år sedan gjorde prioriteringen att föreslå en nedläggning av den öppna förskolan i Sundsvall.   L

Det som sedan hände med det förslaget var att folkpartiet tillsammans med många andra kraftigt protesterade mot nedläggningsförslaget. Inför fullmäktiges sammanträde i juni samma år hade majoriteten tvingats till reträtt, och tack vare det har vi fortfarande öppen förskoleverksamhet i Sundsvalls kommun.

Inte bara saknar majoriteten framtidsvisioner för skolan. De har inte heller koll på historien. Jag tycker de ska ägna sig åt att utveckla kommunens skolväsende i stället för att försöka revidera sin historia. När jag nu läser att majoriteten för samma nämnd slår sig själva för bröstet är det dags att påminna om hur det faktiskt sett ut alldeles nyligen. Någon garanti för öppna förskolan har dom sannerligen inte varit!

SD - Dåligt pålästa om budgetskillnader!

Här följer ett debattinlägg som idag skickats till Sundsvalls Tidning:

Måndagen den 17:e november gick Sverigedemokraternas gruppledare i Sundsvall, Jonny Skalin, ut på STs debattsida och hävdade att skillnaden mellan majoritetens och alliansens budgetförslag var försumbar. Inget kan vara mer felaktigt och artikeln får nog ses som ett bevis på Sverigedemokraternas - och för den delen Johnny Skalins egen - politiska okunnighet och populistiska retorik.
I artikeln beskylls alliansen för att ha gjort en budget som i praktiken är en kopia på majoritetens, förutom att de sistnämnda satsar ett par hundra miljoner mer på byggnader och statliga projekt. Satsningar som enligt SD kommer att försämra den kommunala servicen och där barnen blir de som drabbas värst. Sanningen är att skillnaden mellan alliansens och majoritetens politisk nog aldrig har varit så tydlig som den är idag i Sundsvalls kommun.

Nu är i och för sig den ursprungliga budgeten satt ur spel efter de senaste sparkraven på mer än 100 miljoner kronor men då Sverigedemokraterna valt att inte revidera sin budget är det den vi måste förhålla oss till när vi granskar de olika förslagen. I partiernas olika förslag till mål- och resursplaner som presenterades innan sommaren så satsade alliansen drygt 120 miljoner kronor mer på barn- och utbildningssektorn under åren 2009-2011 än den sittande majoriteten. I det ingår bland annat riktade satsningar på barn med särskilda behov, fortbildning av skolpersonal och mindre barngrupper.
Gör man samma granskning mellan alliansen och sverigedemokraterna, så ser man att även där vill vi mer när det gäller skolan då vi satsar drygt 15 miljoner kronor mer än SD under samma period.

Under samma treårsperiod så satsade vi drygt 40 miljoner kronor mer än majoriteten på socialnämnden, med fokus på äldreomsorgen med till exempel förstärkt personaltäthet och krav på att par ska kunna få bo tillsammans även på ålderns höst.
Detta var de ekonomiska skiljelinjerna men de stora skillnaderna ligger förstås på det ideologiska planet mellan de olika blocken.

Vårt förslag om en försäljning av det kommunala bostadsbolaget Mitthem, skulle generera en årlig avkastning till kommunen på cirka 80 miljoner kronor. Vinsterna skulle fungera som en suverän buffert i ekonomiskt svåra tider, men även som garant för en offensiv satsning såväl på till exempel utbildning och äldreomsorg, som på infrastruktur och nybyggnation.
Det kan också vara viktigt att notera att med en sådan försäljning, så skulle inte kommunen behöva spara in de mångmiljonbelopp på just barn, utbildning och äldreomsorg som majoriteten just har aviserat inför 2009.

En annan mycket viktig skiljelinje mellan blocken är att vi i alliansen vill konkurrensutsätta en stor del av den kommunala verksamheten.
Färska undersökningar visar t ex att ett flertal kommuner som låter sina äldre välja även alternativ omsorg och service har kunnat minska sina kostnader drastiskt, utan att för den delen göra avkall på kvaliteten. Även delar av fastighetskontorets verksamheter kan och bör läggas ut på entreprenad. Förutom en ren försäljningsvinst på maskiner, fastigheter och andra tillgångar som idag är låsta, så kan överskottet användas till att köpa tjänster som redan finns på den privata marknaden.

Som vanligt när Sverigedemokraterna diskuterar kommunpolitik i till ytan välpolerade förslag kommer man alltid fram till samma slutsats; inga invandrare i Sverige då det kostar för mycket. Detta sker också när man läser deras budgetförslag för de kommande åren.
En fjärdedel av den skrivna texten handlar om att i dåligt förtäckta ordalag misskreditera invandrare och det mångkulturella samhället i stort. Nästan 35 miljoner kronor ska sparas i en luddigt formulerad nedskärningskonstruktion, däremot vill ni verka för att kommunen i stället gör en stor ekonomisk satsning på att skicka tillbaka flyktingar till sina hemländer igen.

Så, Johnny Skalin, det är stora skillnader i hur majoriteten och alliansen vill prioritera hur våra gemensamma resurser ska fördelas. Men i en fråga är vi rörande överens och det är att vi ser människor oavsett ursprung och hudfärg som resurser i samhället som förtjänas att mötas av respekt och ges möjligheter att bidra. Vi ställer heller inte upp på den retorik som Johnny Skalin och Sverigedemokraterna för, då de skyller alla problem på flykting- och invandrarpolitiken.


Bra Maud

Så verkar äntligen centern vara på väg att slänga sitt kärnkraftsspöke över bord. Sluta tjafsa om kärnkraften, säger hon och låter förstå att kärnkraften är tillsammans med vattenkraften och andra källor är självklara delar i Sveriges energimix.
Jag har svårt att förstå den beröringsskräck för kärnkraft som funnits på flera håll. Visst kan man drömma sig bort och hoppas att det som vi har i våra två hål i väggen skulle komma direkt från naturen, men verkligheten ser ju faktiskt annorlunda ut - inte minst för vår basindustri. Därför är det, särskilt om man är verksam i Sundsvall, angeläget att utveckla en god och långsiktig försörjning av el till industrin, och därmed en bra grund för våra jobb och vår välfärd!
 
PS: Att Alliansen därigenom avdramatiserar ännu en fråga, samtidigt som oppositionen inte ens ger kommentarer efter sina partiledaröverläggningar visar bara ytterligare på enighet VS interna konflikter!

Styrning utan mål

Idag tog finansutskottet ställning till vilka indikatoroer som man föreslår ska gälla för kommunens mål- och resursplan. (på enklare svenska är det vilka mål som man ska ha för verksamheten kommande år). Beslut ska tas i kommunfullmäktige i december.

Behovet av mätbara mål är rätt oomtvistat. De behövs för att man ska följa upp att verksamheten går åt rätt håll. Målstyrning blir nämligen svårt utan tydliga mål!

Därför var vi några som höjde på ögonbrynen när majoriteten sade att de ville stryka alla siffror för indikatorerna från 2009 och framåt. Med andra ord ta bort mätbarheten. Det innebär till exempel att kommunfullmäktige (sannolikt, om inte majoriteten ändrar sig) kommer att fastställa att det ska finnas en indikator för placering i Svenskt Näringslivs ranking, men inget mål för vilken placering kommunen ska nå!

Det här sättet att sakna konkreta mål för kommunens verksamhet är tyvärr inget nytt i Sundsvall. Kommunrevisionen skrev i sin granskning av delårsrapporten i oktober så här:

Vi anser dock att det är otillfredsställande att målnivåer till indikatorerna inte har fastställts för år 2008 då indikatorerna är nödvändiga för att kunna mäta och följa upp processmålen. Mot bakgrund av dettta anser vi inte att kommunen efterlever kommunlagens krav på mål för verksamheten ...//... Vi bedömer det vara av yttersta vikt att arbetet med utformning av målnivåer till indikatorerna intensifieras.

Jag ser detta som ytterligare ett tecken på bristande ledarskap från vår politiska ledning, och ett allvarligt sådant. Det handlar dels om att följa kommunallagen, men framför allt att styra och utveckla vår kommun. Nu lämnar man det vind för våg. Det är tydligt att skutan Sundsvall är utan såväl kapten, styrman som rorsman!

Politiska visioner (not) på dagens fullmäktige

I dag har kommunfullmäktige haft sammanträde. Inte kan man säga att det blev något större visionslyft när vi behandlade de ärenden som det skulle beslutas om! Hushållsavfallsstaxa, Stadsbyggnadstaxa, Delårsrapport för Samordningsförbundet, Komplettering av bestämmelser om ekonomiska förmåner i Sundsvalls kommun, avseende gruppledare i kommunfullmäktige, Sammanträdesdagar nästa år och till sist svar på en motion om att bygga ett äldreboende i Kovland.

Nej, mer fart var det i informationen vi fick om Kultur som tillväxtfaktor! Verkligen spännande och inspirerande. Sjäv är jag rätt stor kulturkonsument, framför allt av teater, och man känner ofta hur hjärnan startar på högvarv efter en bra föreställning.

Vi fick också information om förslaget till ny teater. Jag har kommenterat det tidigare, och läget har inte förändrats. Ekonomin är skakig, och redan ligger man 20 % över den ursprungliga nivån som majoriteten fastslagit (420 miljoner i stället för 350 miljoner). Kommunen måste börja arbeta med ett billigare alternativ, och inte bara köra vidare med detta dyra bygge!

Oddsen på Alliansens sida

Fredagar har ofta blivit ett tillfälle till att kommentera opinionsläget. I dag kan jag ge en annan ingångsvinkel till den förändring som är på väg att hända. Spelbolaget Ladbrookes har öppnat spel på vilka som vinner nästa riksdagsval i Sverige. Oddsen är satta så här:

S+V+Mp        1,90
Alliansen      1,80


Med andra ord så tror spelbolaget på en alliansseger också 2010. Ett intressant tecken!


Skolans framtid

Har i dag haft ett möte med folkpartiets skolpolitiska arbetsgrupp. Vårt sikte är inställt på skolans utveckling från nästa mandatperiod och framåt, väldigt intressant och väldigt många frågor att fundera kring från förskolan och uppåt. I dag hade vi besök av Hans Albin Larsson, professor i historia och överdirektör vid Skolinspektionen. Han gav oss en historiskt blick över de paradigmskiften som varit i svensk skolhistoria.

Intressant hela vägen, kanske särskilt hur socialdemokraterna genomförde kommunaliseringen av skolan genom numera äkta paret Göran Persson och Anitra Steen och stöd från Ylva Johansson, som då var skolpolitiskt ansvarig inom VPK och sedermera befordrad till socialdemokratisk skolminister av nämnda Göran Persson. Så kan det gå ibland!

Just nu är gruppen inne i ett skede av kunskapsinhämtning och diskussioner, så jag har inte så mycket i sak att förtälja

Resor som ger och tar

Det här är en resande vecka i högsta grad. Nästan så att man känner sig bosatt på tåg och hotell. Åkte till Stockholm onsdag lunch, hem torsdag kväll, tillbaka till Stockholm igen fredag morgon och sedan via Skellefteå hem igen på lördag. Puh! Måste dock säga (vilket låter som en omöjlighet i dagsläget kan jag tänka...) att SJ varit i tid alla gånger hittills!

Resor är ju både givande och tagande av energi. Även om det är så enkelt som en tur till huvudstaden för att prata demokratiutveckling, eller en avstickare till Skellefteå för Europafrågornas skull så får energi av att bryta idéer med nya människor. Det väger oftast upp det tråkiga med att bo på ett hotell och vara borta från hemmet. Dessutom blir ju bloggandet lidande när man är datorlös...

I morgon träffar jag folkpartiets skolpolitiska grupp. Ämnet för dagen är skolans huvudmannaskap. Är kommunen eller staten bäst lämpad att styra över skolan? Eller är det kanske så att de enskilda skolorna själva bör få makten över sin verksamhet? Jag tänker inte avge något svar på frågan ännu, men det finns mycket att fundera på när man har målet att göra våra barns skola så bra som möjligt!

I Sundsvall tänder man på lördag upp julbelysningen. En ny och rolig tradition att göra det till en happening. Att dessutom granen nu står på sin plats på torget visar obönhörligt att julen närmar sig. Skönt därför att det ligger ett, om än tunt, vitt täcke på marken! Det är lätt att konstatera att Sundsvall är betydligt härligare som vinter- och julstad än Stockholm! Om någon nu tvivlade...


Kräftan tog priset

Harri Mäkiahos vinnande förslag till nytt kultur- och teaterhus

Var just på prisutdelningen för arktitekttävlingen om ny teater. Roligt så klart, med glada vinnare. Roligt också att den nordiska arkitekturen står sig så stark. Finska, Danska och Svenska byråer tog hem 6 av de totalt 8 prischeckarna!

Vinnare blev förslaget KRÄFTA av den finske artiktektstudenten (!) Harri Mäkiaho, som ritat förslaget hemma vid sitt köksbord. Juryns motivering lyder:

Förslaget Kräfta får förstapriset och rekommenderas för utförande för den vackert enkla lösningen som samtidigt bjuder på exceptionella rumsliga kvaliteter. Kräfta är en klar vinnare som med sitt övertygande enkla sätt lågmält passar sig in i kontexten, material- och skalmässigt, samtidigt som förslaget på ett vackert och helt originellt sätt skapar ett hus med eget dramatiskt uttryck.

Det är naturlgtvis svårt att ha någon åsikt om förslaget så här omedelbart. Gissar att det kommer att diskuteras ordentligt vid köksborden de kommande dagarna, och såg att det redan kommit inlägg med varierande ombömen på ST:s web. En åsikt som meddelades redan i morse stod förre kulturredaktören på ST, Curt Bladh för, som menade att man i stället för att bygga nya scener bör satsa pengarna på mer verksamhet.

Det är inte förutan att jag håller med Bladhs inställning. Är det vettigt, eller ens försvarbart att lägga 350 (hörde en siffra om 420 miljoner) på att bygga en ny teater. Särskilt när vi ser hur kommunens ekonomi är, och att Sten & Ström skickat ut varningssignaler? Från Alliansen har vi satt ett tak på 180 miljoner för att lösa teaterns arbetsmiljöproblem. Skulle det gå att för den summan förverkliga Mäkiahos förslag vore det klart intressant. Men jag är skeptisk!

Nu gäller det för kommunen att sätta sig ner och räkna rätt på varje krona den vinnande kräftan kommer att kosta. Mitt tips är att slutnotan blir för hög, men jag blir gärna positivt överraskad!

Hur som helst vill jag gratulera Mäkiaho till vinsten och priset! Samtidigt åter påminna om den ekonomiska verkligheten!

Kommentar till SD:s debattartikel

Sverigedemokraternas gruppledare, Johnny Skalin, skriver i en debattartikel om att skillnaden mellan de politiska blocken i Sundsvall inte är så stort. Vet inte om han var med på det senaste mötet med kommunfullmäktige, men i så fall verkar han ha missat mycket av det som sas där (Sverigedemokraterna missade för övrigt helt att delta i budgetdebatten, men varför ska man förklara och försvara sin politik?).

Skillanden mellan majoriteten och folkpartiets syn på kommunal politik är stor. Den visar sig dels i de budgetförslag som lämnas (tillsammans med Allians för Sundsvall), men framför allt i hur vi ser på det kommunala uppdraget.

Medan majoriteten anser att kommunen kan och ska göra allt möjligt, har vi en annan utgångspunkt. Vår syn är att kommunen endast ska göra sådant som ligger i det allmännas intresse och som människor själva, föreningar eller näringslivet inte själva kan göra. Det finns också en tydlig skillnad i hur det kommunala uppdraget ska utföras. Majoriteten tycker det är viktigt att kommunen inom sin egen organisation utför uppgifterna, medan vi gärna ser flera alternativ och konkurrens mellan verksamheter. Så visst finns det skillnad, sprungen ur en ideologisk syn på individen och samhället.

Sedan måste jag tyvärr kommentera en grov felaktighet i Sverigedemokraternas beskrivning av sitt eget budgetförslag (vilket man kan kommentera mycket i övrigt). Det är påståendet att "Vår (SD:s) budget hade tack vare denna ansvarsfulla hållning därför varit hållbar (nåt plusresultat) även med de nya reviderade förutsättningarna.

Läser man deras
förslag, så ser man att det inte är ens i närheten av sanningen. Deras förslag landade i följande överskott

2009: + 75 345 Mkr
2010: + 79 769
2011: + 95 250.

Lägger vi in de reviderade budgetförutsättningarna som kom under hösten (där kommunen måste stärka sin ekonomi med 70 miljoner kronor 2009 och 107 miljoner 2010) så ser vi följande.

2009: + 5 345 Mkr
2010: - 27 231 Mkr
2011: - 11 750 Mkr

Med tanke på att Sverigedemokraterna tidigare i sitt budgetförslag skriver att de vill ha ett genomsnittligt överskottsmål på minst 2 % under en konjunkturcykel så förstår man att deras budgetförslag är oseriöst, både mot verkligheten och de egna idealen!


Att bli bästa företagskommun

Jag har tidigare gjort reklam för ett seminarium som Svenskt Näringsliv anordnade, om hur en kommun kan bli bättre företagskommun. I går fick det av stapeln. Du kan läsa om det i dagens ST.

 Under två timmar berättade kommunalrådet i Markaryd Bengt Germundsson (kd) om hur de arbetat för att ta sig från plats 200 för sex år sedan, till dagens imponerande 18:e plats!

Framgången för Markaryd har varit ett tydligt och intresserat ledarskap (Bengt berättade bland annat om hur han ägnade en helg åt att besöka alla 125 företagsmontrar på en utställning i mellan tio och tjugo minuterunder en helg, från tidig lördagsmorgon til sen söndagseftermiddag).

Man har också haft fokus på kvaliteten i kommunens arbete och tagit fram klara garantier för de kommunala tjänsterna, jobbat mycket med attityderna hos de kommunala tjänstemännen samt lyssnat och fått med sig näringslivet i arbetet. Dessutom har man haft inställningen att "framgång är inte en slump".

Egentligen, när man tittar på det, så gör Markaryds kommun inte så mycket som inte görs här i Sundsvall också. Men de lyckas ändå bättre. Jag tror skillnaden handlar om inställningen och ledarskapet. Det finns från den politiska ledningen  vår kommun inte det där rätta engagemanget för näringslivsfrågor sedan Christer Berglund slutade. Och visar inte ledningen vad man vill, så kommer det inte att slå igenom i den egna organisationen eller resten av samhället heller. Så enkelt är det!

Därför behöver kommuledningen ta ett steg framåt, och sätta fart på sitt arbete. Förslag saknas inte, det är bara att läsa folkpartiets och alliansens MRP-förslag så finns det idéer att ta tag i! Det är viljan och det personliga engagemanget som är avgörande. Det lärde vi oss av Bengt Germundsson och Markaryd!

Gör slut med supporteridioterna

Det är dags att göra slut nu. Med de idioter som kallar sig supportrar men som visar upp alla andra beteenden än vad som är sunda och stöttande. Klubbarna har daltat för länge med dessa inslag. I går var det Johan Thornberg som lämnade in som tränare för VIK Hockey. I dag läser jag i Expressen om ett möte inom AIK, där styrelsen träffar bland andra företrädare för Firman Boys - ett ligistgäng.

Det är helt obegripligt att så kallade supporters (jag ska sluta använda det begreppet) som hotar med våld och död kan få inflytande. Hur kan det gå så långt att man har officiella möten med den sortens personer och sammanslutningar? Det har inget med varken fotboll eller föreningsverksamhet att göra. Det är helt enkelt bara totalt galet!

Jag är därför väldigt glad över Giffarnas supporterkrets, Patronerna, som jobbar för laget i vått och torrt på ett positivt sätt!

Älska fotboll. Hata våldet!

Sundsvalls äldre går miste om valfrihetssatsning

Regeringen har avsatt 280 miljoner kronor som Socialstyrelsen har att fördela till kommuner som vill införa eller utveckla valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorg. Ny lagstiftning är på väg där kommunerna kan ersätta LOU (lagen om offentlig upphandling) med LOV (lagen om valfrihetssystem), så att den enskilde själv kan välja bland ett antal utförare som kommunen har godkänt. På så sätt konkurrerar utförarna med kvalitet (och inte pris) och makten flyttas till den enskilde.


I dag skriver
Dagens Samhälle om socialdemokratiska kommunalpolitiker som välkomnar och tar initiativ för att öka valfriheten inom äldreomsorgen.Totalt har 177 kommuner sökt stimulanspengar för att införa fritt val inom äldre- och handikappomsorgen under 2009. Sundsvalls socialdemokrater tillsammans med stödpartierna tillhör den minoritet som inte har lämnat in någon ansökan.


Jag är besviken men kanske inte så förvånad. Socialdemokraterna i Sundsvall gillar inte att ge medborgarna valfrihet. I deras värld består valfrihet av att kunna välja mellan några partier vart fjärde år. Nu går kommunen miste om bra utvecklingspengar. Jag noterar att i Övik är socialdemokraterna mer framsynta, liksom i alliansstyrda Härnösand. Men Sundsvalls äldre ska tydligen inte ges samma möjigheter.

Dagens och morgondagens äldre vill och kräver att få större valfrihet. Att Sundsvall passar i den här utvecklingsfrågan är olyckligt, men ytterligare ett tecken på hur Sundsvall står och stampar medan andra kommuner utvecklas!


Fängelse, rätt beslut

Så har Pelle Strindlund fått sin dom efter det senaste inbrottet och förstörelsen av någon annans egendom, denna gång Bofors fabrik i Karlskoga. Straffet blev denna gång tre månaders fängelse samt ett bötesbelopp.

Man kan kanske tycka att det är ett hårt straff för någon som vill stoppa tillverkligen av krigsmateriel. Jag tycker inte det. Pelle Strindlund har helt enkelt ingen rätt att förstöra andras material bara för att han inte gillar deras verksamhet (opinionsmässigt tror jag inte heller att hans agerande påverkar samhället). 

Eftersom han inte verkar inse demokratins spelregler, utan gång på gång sätter sig över dess grundläggande fundament med nya inbrott och förstörelse så tycker jag det är rimligt att han får ett rätt hårt straff! Och sedan får vi hoppas att han lär sig något om demokrati medan han sitter inlåst!


Det puttrar inom skolan

Medan skolans politiska ledning i Sundsvall har fastnat i sitt mantra om att friskolorna i hotet (jodå, det upprepades i går med när vi hade kommunstyrelse) så puttrar det inom skolvärlden i Sundsvall. I dag får vi läsa om problem på Skönsbergs skola i både ST och Dagbladet, där skolans rektor menar att en sammanslagning med Korsta skola skulle vara bra. I förra veckan kunde vi läsa om Höglundas rektor, som pekade på problemet med för stora och många lokaler.

Vi har tidigare sett hur föräldrar, personal och skolledare har kommit med konstruktiva förbättringsförslag i bland annat Svartvik. Från folkpartiet och alliansen har vi sagt att det är på det sättet som vi ska arbeta - genom att ge kommunens skolor frihet att själva forma sin verksamhet, så att de har samma villkor som friskolorna. Detta har majoriteten vägrat gå med på. Deras engagemang har i stället fastnat på att hindra nya friskolor i Sundsvall, som enda åtgärd!

Sundsvalls skolor kan inte utvecklas av den nej-sägarmenatlitet som råder inom kommunhusets väggar. Släpp skolorna fria, där finns kraft och entusiasm att bli bättre och utvecklas!


Nattöppet dagis, partilösa beslut

Många gånger beundrar jag Nalin Pekguls mod i den politiska debatten. Men när jag läser hennes insändare i Dagbladet om nattöppa förskolor blir jag besviken. Retoriken faller så platt, som så ofta när man insinuerar saker som inte stämmer. Pekgul skriver att "i socialdemokratiskt styrda Sundsvall finns tre dygnetruntförskolor. På den andra kanten hittar vi borgerligt styrda Stenungsund som just lägger ner ett nattis".


Hon hade lika gärna kunna skrivit att i folkpartiledda Örebro finns nattis, medan man i socialdemokratiska Katrineholm (Göran Perssons hemstad) i fjol beslutade att stänga den verksamheten. Båda bilderna stämmer nämligen lika bra. Detta enligt den rapport som TCO presenterade i våras och som visar att varannan kommun erbjuder barnomsorg utanför arbetstid. Någon skillnad beroende på vilken politisk ledning kommunen har finns inte kommenterar SVT i sitt inslag om rapporten.


Om förskolan i Sundsvall finns mycket att säga, framför allt mycket gott. Men det finns också mycket att säga om hur den socialdemokratiska politiken har skapat besvärligheter för familjer och personal genom dålig framförhållning och stelbenta regler. Men det är en annan diskussion, förvisso väl värd att föra.  Men Nalin Pekgul, jag vill uppmana dig att inte falla in i partiretorik när det inte finns fog för det.


Ra(s)et bekräftas i ny mätning

Förra fredagen skrev jag om socialdemokraternas historiska ras i opinionsmätningarna. I dag kommer en ny  mätning, som visar på precis samma sak, denna gång är det Demoskops novembermätning som görs på uppdrag av Expressen.

Det som är intressant i den här mätningen är att socialdemokraterna tappar till alla partier, ungefär lika mycket. Det handlar därmed inte om att någon annan rycker fram, utan att Mona Sahlins ledarskap tappar stöd och support (ungefär som jag läste i en artikel angående regeringens hantering av vigelfrågan för homosexuella, ett par som gärna skulle vigas av Sahlin, men om de skulle rösta i den frågan hade det blivit borgerligt).

Dick Erixon bloggar så här om dagens mätning: Ja, det lossnade rejält för regeringen så fort Mona Sahlin under "superveckans" fyra partiledardebatter var tvungen att visa upp vad alternativet till Alliansen är. Plötsligt jämfördes regeringen med ett regeringsalternativ som strider inbördes.

Intressant att se den omsvängning som förefaller allt tydligare!

Utveckling måste vara målet med skolan

Sundsvalls kommuns skolpolitik är som bekant inte speciellt framåtsyftande. I dag fick vi ytterligare en bekräftelse på detta. Majoriteten hade nämligen bjudit  in Skolverket för att förmå dom att stoppa ytterligare friskolor i Sundsvall. Det är  nämligen detta som är deras recept. Att sätta stopp för fler friskolor.

Jag menar att man måste tänka annorlunda. Fokus ska inte vara på att försöka stoppa nya friskolor, utan att göra och marknadsföra att de kommunala skolorna så bra att de är det bästa valet för eleverna. Det är det utvecklingsperspektivet som Sundsvalls kommun skulle behöva!

Det skulle elevernat tjäna mest på!


En historisk valseger



CNN har precis utropat Barack Obama till ny amerikansk president och precis just nu gratulerar john McCain honom till att ha vunnit valet. Jag är väldigt glad.

Med Obama förs den nya amerikanska politiken in i en ny era. En ny generation tar plats. En ny politik får sin chans. Naturligtvis är det också historiskt att USA får sin första färgade president.

Samtidigt som presidentvalet nu är avgjort återstår att se sluträkningen av valen till senaten och kongressen. Allt tyder just nu på demokratisk seger även där. En storslam alltså! Jag hoppas att den politiska styrkan detta innebär gör att USA snabbt kan ta viktiga beslut om ekonomi, klimat, socialpolitik m.m.

Grattis Obama. Grattis USA!

Oroande om jämställdhet och VAB-dagar

DN skriver i dag om att de dagar när papporna tar ut VAB-dagar inte längre ökar. Detta är inte bra. Barn är ett gemensamt ansvar, och även om jag stenhårt menar att det är familjen som ska bestämma och fördela ansvaret i hemmet (till skillnad mot Malin Wohlin i en rätt irrationell krönika i dagens Aftonbladet) så måste man samtidigt se den ojämställdhet som finns.

Under åren har det blivit allt bättre, även om mammorna tar ut två tredjedelar av alla VAB-dagar. I år ser det inte lika bra ut. Jag tycker det är ett oroande tecken. Nu måste vi följa upp om det är "ett tillfälligt hack" eller om det blir en bestående förändring. Om det skulle visa sig vara det senare måste vi fundera kring hur ett förändrat beteende kan motiveras, för det kan inte vara rimligt att VAB-dagar är mammornas ansvar!


Inlaga om hamnen



debattsidan i dagens Sundsvalls Tidning skriver förre stadsarkitekten, Bengt Bygdén om Bolagsverkets nya hus i Sundsvall. Den är läsvärd!

Själv känner jag som de flesta i kommunen verkar göra, att det är ett hus på fel plats. Hur inre hamnen har utformats i Sundsvall är inget som kommunen kan vara stolt över. Planeringspolitiken har präglats av för mycket kortsiktighet, där kvaliteter som många värnar om fått stå tillbaka. Jag tänkte ta mig tid framöver att ta fram ur historieböckerna hur jag agerat när det gäller just inre hamnen. Vi får se vad omdömet om detta blir!

Katrine Kielos!

Nyheter

Jag har skrivit det förut, och gör det mer än gärna igen. Katrine Kielos är en av de absolut bästa krönikörerna som finns inom den socialdemokratiska sfären. Vass och pricksäker är hon njutning att läsa.

Den senaste krönikan i
Fokus är bara att rekommendera å det varmaste! Och för den som har ett utslitet klickfinger så kommer här ett litet urklipp

Just när man med andra ord trodde att svensk politisk debatt inte kunde bli mer relevant (särskilt efter Expressens viktiga avslöjande om att en tjänsteman på finansdepartementet en gång varit inne på en pornografisk hemsida) kommer nästa twist. Diskussionen övergår till att handla om ifall Pär Nuder är partilojal. Det vill säga om ifall det är bra för Partiet med stort P ifall Pär (med stort P) skriver bok om sin tid bakom Göran (med stor gård).

Det tycker inte socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin som går ut och anklagar Nuder för att bryta mot »hederskodex« och man kan förstås precis som SVD:s ledarsida fundera över om Ahlin verkligen kommer från Skaraborg och inte Sicilien. Kommer Nuder efter sitt chockerande avslöjande om att (hör och häpna) Göran Persson ibland kunde vara något av en skitstövel vakna upp med ett hästhuvud i sängen? Eller, nöjer sig Ahlin med att springa runt i media och göra reklam för den nya öppna socialdemokratin genom att tala om att en riktig sosse minsann håller käft och att så kallad debatt sker bäst bakom stängda dörrar? Den som lever får se. Urban Ahlin säger till DN att han måhända är gammeldags. Nej Urban, du är inte gammeldags. Du är en dinosaurie. Men det är okej. Alla ska med!

Kan man inte annat än njuta av sådan formuleringskonst!

Allmänt gnäll gör ingen glad

I dag skriver kommunalrådet Anita Bdioui och riksdagsledamoten Hans Stenberg en insändare i Dagbladet. Av någon obegriplig anledning så kan jag inte länka insändaren på nätet, så ni får slå upp tidningen (trevligt det också). I alla fall ritade jag ihop ett svar till dom nu på förmiddagen.

Anita Bdioui och Hans Stenberg har samlat sig för en gemensam insändare. Det hade kunnat vara om något positivt. Tyvärr får den i stället läggas i högen för allmänt gnäll. Att socialdemokraterna inte gillar att någon annan än de själva styr må väl vara en sak. Men den svartmålning de ägnar sig år blir nästan komisk. Inget rätt har regeringen gjort, om man ska tro på vad de skriver. Så, vad är det som har gått så fasligt fel? Låt oss titta på några saker!


Arbetslösheten har de senaste åren sjunkit till historiskt låga nivåer, och det har gynnat alla grupper av arbetssökande.
Detta är inget som Stenberg och Bdioui verkar glädjas över. I stället skriver de att gruppen långtidsarbetslösa unga har ökat. Låt oss därför titta på statistiken för Sundsvall. Här ser vi att antalet långtidsarbetslösa mellan 18 och 24 år är 27 stycken. En minskning med 75 % sedan samma månad i fjol!


Socialbidragen är en annan fråga som Bdioui och Stenberg pekar ut. Låt mig i det sammanhanget försiktigt påminna om kommunrevisionens rapport som kom häromveckan och där man underkänner hur Sundsvalls kommun arbetar med denna fråga. Så här skriver revisionen, bland annat: En budget ska för att fungera som effektivt styrinstrument bygga på realistiska kostnader. Underbudgetering kan i värsta fall innebära att aktörerna överhuvudtaget inte finner det rimligt att ens försöka klara budgeten, vilket skulle kunna innebära en risk för än högre kostnader för verksamheten. Att kasta sten i glashus kanske är ett bekant uttryck?


Förutom detta har Alliansregeringen gett besked om att E4 Sundsvall kommer att byggas (ett besked som ett oräkneligt antal socialdemokratiska regeringar och ministrar aldrig lyckades ge), startat ett viktigt förbättringsarbete för skolan, sänkt inkomstskatten, stärkt Sveriges röst inom EU m.m.


Nej, det är inte vad Alliansregeringen åstadkommer som är en källa till oro. Däremot märker jag att allt fler frågar sig vad socialdemokraterna håller på med. Man klarar inte ens av att hålla sams med två andra partier när man är i opposition, hur ska man då kunna ta på sig att leda en regering?


Sänkning som lyfter


Fotograf: Kasper Dudzik


På tisdag kommer finansutskottet att behandla en avsiktsförklaring mellan kommunen och Banverket som handlar om en nedsänkning av järnvägen genom Sundsvall (vi pratar ofta om det som en tunnel, men rent tekniskt så är det en nedsänkning om någon undrar över de olika begreppen).

Det är otroligt glädjande, och ett stort steg framåt. Vi som minns vet att Banverket från första början avvisade idén att sänka järnvägen. Det skulle vara för dyrt och problematiskt var deras inställning då. Nu har de ändrat sig, samtidigt som kommunen visat på olika möjligheter att göra tunneln kortare och billigare. En kompromiss av det klassiska slaget! Även om mycket återstår innan det verkligen blir en nedsänkning är detta steg avgörande. Nu är vi på samma spår, så att säga...

För Sundsvall är detta besked lika roligt som det är viktigt. Att inte sänka ner järnvägen skulle skapa en barriär rätt igenom centrala staden när Botniabanan släpper på alla sina tåg. 80 bomfällningar per dygn skulle vi drabbas av. Man skulle behöva en god andel tur för att inte tvingas stå och vänta på passerande tåg om man ska från norra delen till den södra, eller tvärtom.

Byggstart tror man kan bli tidigast 2015. Det kan låta som långt bort, men det tar tid med planering och finansiering.
I dagens ST säger jag att det blir fyra svåra år, och då menar jag tiden mellan att Botniabanan invigs till att tunneln är klar. Så är det, men samtidigt blir det fyra år som vi kan stå ut med, eftersom vi vet att det vankas en bra lösning sedan. Alternativet hade ju varit att vi "sett fram emot" 40 eller fler svåra år!

Två bra besked för Sundsvalls infrastruktur har därmed givits den här hösten. Alliansrergeringens positiva besked om E4 och nu Järnvägen. Det s